Det gamla huset i Stockholm var förberett för rivning. Många tyckte att det var fel att riva. Vad ingen visste var att handlingen skulle skapa nya möjligheter.
Det stora samtalsämnet för tillfället var det gamla huset som låg i förorten utanför Stockholm. Alla som bodde där hade någon form av historia som var knuten till den gamla fastigheten. Det var en röd liten enplansstuga med en trapp som saknade plankor. Det var inte så att det gick att vistas i huset. Det skulle kosta massor att renovera vilket var anledningen till att ingen ville köpa.
Rivningen var bokad och flera i kvarteret hade bestämt att de skulle träffas vid huset när det var dags. Inte för att försöka förhindra. Det förstod alla att det var nödvändigt, utan för att hedra det gamla huset som stått emot exploatering och butiksfastigheter. På morgonen var det många som stod utanför tomten och huttrade. Dagen var kall men vindstilla och några solstrålar letar sig fram genom molnen.
Genomföra rivning
Den stora maskinen som skulle göra denna rivning i Stockholm, rullade in på tomten och tornade upp sig över stugan. Till sist var bara en hög med bråte kvar. Allt som funnits i huset hade sedan länge plockats bort för att göra rivningen så enkel som möjligt. Allt hade gått smidigt då inga andra byggnader var i närheten och behövde skyddas. Rivningsmaterialet samlades senare upp och forslades bort.
Veckan därpå kom plötsligt nya maskiner och flera människor började gjuta en grund på gården. Nyfikna strömmade till för att se vad som hände. Ett färdigt hus placerades på marken och förankrades i grunden. Sedan deklarerades att en ny fritidsgård skulle öppna inom kort. Överraskningen var ett glädjebesked. Den dagen som huset rivits hade varit dyster. Den känslan har nu bytts ut mot något betydligt mera positivt.
För att kunna få mer information besök hemsida: rivningstockholm.nu